Soffposition

Ligger i soffan, dottern sover, jag är trött men har inte ro att sova så här mitt på dagen. Har jobbat på morgonen, haft samtal på familjerådgivningen med start kvart i 7, så tidig morgon. Inser att jag inte alls längtar efter att börja jobba heltid. Tidiga morgnar, när alla fortfarande sover, köra bil i mörkret, i regnet, längta hem. Längta efter att möta en nyvaken son. Längta efter att se dottern sträcka på sig som en osmidig katt och sedan le sitt tandlösa leende. Längta efter att äta frukost ihop, dra på sig några mysbyxor och gå till dagis. Vinka hej då till mycket ledsen son som helst vill vara hemma. Ha en dag i lugn och ro, som met innehåller träning, mat och vila. Hämta sonen igen, få en stor kram och bli överöst av kärlek som legat och vuxit till sig under dagen på dagis. Sen hem, leka med alla djuren liggandes i en obekväm ställning på mattan i hans lilla rum, eller om man har tur, sittandes i soffan. Nej, jag vill inte jobba mer än så här. Jag kan nog vara deltids föräldraledig, deltid student, deltid jobba för alltid.

Måste berätta några kommentarer jag fick av mina klasskompisar i Umeå när jag kom dit sist med mitt nya hår: "Skönt att någon vågar klippa av sig det där långa slitna småbarnshåret", "Du har gjort något med håret, har du klippt upp det lite?" "Men herregud, vad är det för pingla som sitter här?", "Du ser 10 år äldre ut - på ett bra sätt alltså!". Tack söta ni för era ärliga kommentarer, det värmer alltid!

Jag har ju alltid rest mycket. Inte så långa resor i tid, men många och långt bort. Sedan jag fick barn har detta så klart reducerats till att mest åka till min syster i Italien. Jag har varit rätt så okej med det, inte känt mig så "drabbad" trots den uppenbara nergraderingen av mitt största intresse. Men häromdagen, när jag läste Mama, så var det ett reportage om att resa till Thailand med barn - och oj, vad jag vill resa plötsligt. Vandra i Alperna, bila i Kalifornien, se stora djur i Sydafrika, bada i varma källor på Island, ligga på en strand i Thailand, båtluffa i Grekland, bo i husbil på Nya Zealand... Jag kan knappt vänta! Jag vill att barnen ska bli större, vår ekonomi bättre  - så att jag kan få visa mina barn världen!