tisdag 1 mars 2011

Vad är vad till slut?

Om man sover 5 timmar per natt, vecka efter vecka efter vecka, vad är till slut trötthet och vad är att man faktiskt är sjuk? Om jag går runt och mår lite illa hela tiden, är det för att jag sover så satans lite eller har jag en guppande maginfluensa?

Märker att jag blir arg på mina barn ibland, för att de sabbar en massa potentiell sömn. När dottern härom natten hade sin bästa natt någonsin, tror ni inte att sonen, för första gången på månader!, skulle strula, gråta och till slut flyttas över till vår säng (där han så klart skrek så högt att han väckte lillasyster). När alla väl somnat, var det bara jag kvar, som låg och lyssnade till allas sovljud, klarvaken, och jäkligt frustrerad.

Som ni vet så jobbar jag, pluggar, går i terapi och handledning under min mammaledighet. Jag lider inte så väldigt av det, troligtvis för att det är så roligt. Men jag blir påverkad av att alla andra anser att jag slarvar bort min föräldraledighet, att jag kommer ångra mig och att tiden är så kort och går så fort med dessa små varelser. Håller med om allt - men hoppas och tror att jag ändå gör något bra. Jag sitter och värderar min tid med dottern: "är detta bra tid tillsammans? Är jag med henne nu, så som folk förväntar sig att man ska vara med sina små pluttar? Saknar jag henne nu när jag är och jobbar? Är det dåligt för henne att någon annan tar hand om henne?"

Handen på hjärtat, är det inte så att vi oftast försöker få våra små barn att sova själva, roa sig själva, acceptera att sitta i babysittern själva? Allt för att få egen tid att göra det vi själva vill och orkar. Jag gör egentligen samma sak, fast jag lämnar lägenheten under tiden. Borde jag skämmas?

Var med båda barnen och handlade på ICA Maxi förut. Det kom en stor städmaskin (sådan som någon sitter och kör och den mobbar golvet). Först blev sonen mycket intresserad och ville stanna och titta. Till slut var det bara läskigt. Mycket läskigt. När jag står och ska packa ner alla varor, kommer maskinen igen. Sonen får nästan panik och vill att vi ska gå, NU! Jag försöker backa in kundvagnen han sitter i mellan två kassor, så att vi kommer lite längre ifrån maskinen. När vi sedan kom ut från affären säger sonen "Skinen läckigt"! "Ja, maskinen var läskig". Dessa ord har han sagt hela kvällen. Det var även det sista han sade innan han somnade. Mycket ska de vara med om, de små liven!

Inga kommentarer: