Det blev faktiskt ett inlägg till, mest beroende på en sjukdomar, min dotter som fått en galen hosta och nästan 40 graders feber, och min syster som känner sig hängig. Jag sitter alltså själv på altanen med alla tända ljusen, tekoppen och två smågrabbar som terroriserar hunden genom att ömsom jaga runt som galningar och ömsom vilja att hon ska spela död och acceptera alla möjliga undersökningar av sin mun och öron. Jag äter en macka med Nutella, intressant eftersom det aldrig skulle hända hemma, men här är alltid andra saker möjliga. Som att köra utan bilbarnstol, inte kolla mailen, gå runt i samma skitiga linne med bikini under i flera dagar, köpa 10-pack kassa blöjor för 100 kr.
Natten var vidrig med en galet hostig dotter, en massa myggbett som skulle klias på barnen, och timmar som bara gick utan någon som helst sömn. Så inte nog med att jag kommer komma hem blek och tjockare, jag kommer också komma hem med total sömnbrist. Hoppas sambon är utsövd...
Men en skön stund infann sig idag när barnen sov och jag låg nere vid poolen och läste och åt färska fikon. Jag lade ner boken, tittade ut på den underbara utsikten och stannade upp en stund. Fick en, eller många egentligen, deja vù. Att här har jag suttit förr och tittat ut och tänkt samma sak: " Nu borde jag tänka något smart,djupt, livsförändrande. Inse något jag inte fattat förr, skapa en ny punch-line till mitt liv". Och lika tomt är det varje gång. Lika få djupa och intressanta saker passerar genom min mosiga hjärna.
Nu kom sonen och begärde iPaden, och som den curlingmorsa jag är, så får han den självklart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar