Italien nr 1

Egentligen vet jag inte om det blir några fler inlägg från denna resa, men jag garderar mig och doper detta till Itelien nr 1. Jag sitter på altanen på ön Ischia, där min syster bor sedan 10 år. Jag har varit här oräkneliga gånger men ändå är varje resa inte den andre lik. Denna gång är jag här själv med båda barnen, vilket inte hänt förr. Resan hit gick bra får man säga. Så bra som det kan gå med en treåring som helt plötsligt blir sjuk i hög feber under flygresan, och en snart tvååring som är mer vild än tam och absolut inte fick med "sitta still och vänta" i sin reportoar av egenskaper. Men en bilresa, två flygningar med 2,5 timmars vàntan, en taxiresa där den engleskaokunnige chauffören glatt körde mot rött, en båtresa och ännu en bilresa till huset  - så är vi nu här!

Tre nätter och tre dagar har passerat och jag är stundtals helt tillfreds med att ta hand om barn 24/7, och stundtals är jag så trött och irriterad att inte ens den färska mozzarellan väger upp. Imorse, efter 3,5 timmars sòmn, làg jag pladask pà sàngen och gràt. Mina pluttar tystnade, var stilla, undrade vad som hànde. Jag fòrsòkte fòrklara, "Jag àr sà tròtt, jag orkar inte detta, snàlla hjàlp mig och gnàll inte òver minsta skitsak en dag till". Skàms òver att nàr jag àr helt sjàlv med dem sà hàr sà tar alla mina ambitioner som en vettig fòràlder slut. Jag gapar och skàller, hàller i dem hàrt och orkar inte vara smidig. "Att vàlja sina strider" faller helt i glòmska. Men man somnar inte gott nàr man varit sà arg sà ofta under en dag. Idag har det varit bàttre, vi har haft en fin dag ihop, med poolad, sov ihop mitt pà dagen, var pà en lekplats, var i stan och àt glass, och sen en tidig kvàll fòr dem. Nu àr jag mànniska igen.

Men faktiskt, 28 grader varmt, en utsikt som gör turistvykorten avundsjuka, färska fikon direkt från trädet vid poolen, en massa massa god pasta som jag alltid àter tvà portioner av, lànga samtal pà kvàllarna med min syster och att kusinerna fàr leka, det àr riktigt riktigt mysigt och lyxigt.

Jag sitter nu pà altanen, det àr helt mòrkt, jag hòr havet slà mot stranden, det àr mànga ljus tànda framfòr mig, mina kids sover sedan ràtt lànge. Jag àr tillfreds. Det àr frid i mig. Ledsen att jag inte kan slàppa tankarna pà att jag àter fòr mycket, av allt mòjligt, och att jag inte ròr mig nàgot òverhuvudstaget. Men jag har helt slàppt planerna pà att plugga lite, har helt slàppt tankarna pà att anvànda de medhavda tràningsklàderna. Helt slàppt tankarna (eller nej, inte HELT slàppt) pà att hinna fà lite fàrg pà kroppen, eftersom jag tar hand om barnen dagarna i ànda.

Kan inte sàga att jag làngtar hem. Till vad? Fòrutom sambon och tràningen finns inget jag verkligen saknar. Rutiner kanske, men det àr ju inget man skrattar sig lycklig òver precis. Jag tror att barnen har det bra. Fàr sova som de vill, àta glass varje dag, bada i poolen, leka med hunden, vara lediga. Kànns bra att faktiskt sitta pà golvet och leka med Lego, pà riktigt leka med Lego, inte bara stàlla fram làdan till dem.

Idag àr det exakt 4 àr sedan som jag startade denna blogg.  Jag var dà gravid med min son, var pà semester i New York, skrev fòrsta inlàgget fràn en làgenhet pà Manhattan. Jag tànkte mest skriva om graviditeten, fòr att ha kvar till mitt barn i framtiden. Det har ju inte riktigt blivit sà, utan jag fortsatte skriva. Just nu vet jag inte riktigt varfòr, till vem, fòr vilket syfte. Det àr trevligt, jag uppskattar det, men àr det vàrt tiden? Skriver ju en egen dagbok ocksà, plus egna dagbòcker till barnen. Sà det kànns lite mycket ibland.

Hade nog bestàmt mig fòr att vara lite sà dàr dramatisk och avsluta bloggen idag pà 4-àrsdagen, men nu nàr den àr hàr sà kànns det inte lika làtt làngre. Fàr acceptera att jag avslutar den en helt vanlig dag, en annan dag, nàr jag àr redo, nàr jag skriver pà en dator med svenska bokstàver... (Fòr er som àr uppmàrksamma sà fanns vàra kàra bokstàver i bòrjan av detta inlàgg, fòr att den delen skrevs pà iPaden tidigare. Men internet slutade funka pà den, dàrav denna òvergàng till en ràtt kass dator).

Ska gà och làgga mig, àven om det àr sà himla skònt att sitta hàr. Min dag startar ju runt 6, sà ska jag vara en nàgorlunda vettig fòràlder imorgon àr det dags att sova nu...