måndag 16 juli 2012

Sverige igen

Igår kom vi hem till Sverige igen. Jag försökte inte hålla er på halster efter mitt förra, rafflande inlägg, utan vår internetuppkoppling var så seg att jag inte orkade ta mig igenom tröskverket för att kunna skriva en uppföljning. Men här kommer den:

När grälet lagt sig och jag och sambon skulle sova, hade vi ett riktigt bra snack om oss, om drömmar, längtan, sorger, fram till 2 på natten. Dagen efter pratade de grälande parterna ut, och verkade bättre till freds efter det. Vid flera tillfällen under den sista och kommande veckan ihop konstaterade båda att det kändes lättare att umgås och vara tillsammans efter grälet. Nu var allt sagt, tarmar blottade och inga spel spelades längre upp. Jag var ju ärligt talat mycket tveksam till hur det hela skulle lösa sig, och så blev det så bra! Jag måste ha lite mer tro till människor egen förmåga att lösa saker, det är helt klart. Så mer rafflande än så blev det inte, även om det var svettigt där ett tag...

Den sista av våra fyra veckor i Spanien flöt på med sol och pool, goda måltider tillsammans allihopa, glassar nere på strandpromenaden, bad i havet i Benidorm, en heldag själv med mina föräldrar där vi åkte till en urmysig by norrut och låg på stranden och åt lunch länge och noggrant. Jag och sambon skulle ut och äta själva en kväll, men då fick han dubbelsidig öroninflammation och var inte alls sugen på att umgås längre. En läkare och kom och örondroppar inhandlades och nu verkar han rätt bra, även om det är lite si och så med hörseln för tillfället.

Resan hem gick helt oförskämt bra. En supertid att flyga, 10.50. Två glada och utsövda barn som lekte med iPad och säkerhetsföreskrifterna i sätet framför. De somnade vid halv 1 och vaknade när vi hade 20 minuter kvar till landning. Tack för den!

Vi möttes av ett strilande regn, som i taxiresan hem ökade till ösregn. Kunde bara le åt eländet. Vä hemma började vi skörda vårt jordgubbsland innan vi ens burit in väskorna, för det var hur mycket som helst! Tack vare en kall sommar är de mogna först nu, och vi får för första gången på tre år chansen att äta upp dem själva!

Inga kommentarer: