lördag 19 november 2011

Alla dessa människor!

Jag sitter i soffan, barnen sover, sambon sover. Snart ska vi iväg på middag hos en dagiskompis, vilket känns mysigt. Skönt att komma bort, äta någon annans mat, låta barnen leka med andra leksaker. Jag har precis ätit ännu en bit av min väns underbara chokladkaka. Försökte vara nyttig och började min fikastund med lite turkisk yoghurt, honung och valnötter. Men det tog väl tre minuter efter att jag avslutat den skålen innan jag tassade ut till kylskåpet och norpade åt mig ännu en slice. Min karaktär är verkligen kass...

Var på middag hos den chokladbakande vännen igår. Maten god, efterrätt god, vackert hem, fantasifullt dukat, generöst bjudet på alla sätt. Jag flyttade runt bland gästerna för att hamna bredvid de som jag uppfattar som mest intressanta att prata med. Jag kom till slut till den kvinna som jag minns att jag letade upp på en tjejmiddag för tre år sedan. Har inte träffat henne sedan dess, men kom genast ihåg hur mycket jag gillade henne redan då, och gör nu också. Hon lever med sin man och tre barn, varav det äldsta har en ovanlig utvecklingsstörning. Hon berättar så ärligt, kärleksfullt och intressant om deras livssituation. Hur den nu 11-åriga dottern kan smeta in hemmet i bajs från sin blöja, hur sykonen inte kan ställa ett glas saft på vardagsrumsbordet utan att hon välter det. Hur det helt enkelt inte går att lämna henne själv ens en liten liten stund. Hon sover ej heller,. går aldrig ner i djupsömn, så de har vaknätter, assistenter som hjälper dem att inte bli helt galna av sömnbrist. Hur de fått avslag på avlastningshem med motiveringen att de ju redan har assistenter 85 timmar i veckan. Hur de andra barnen inte kan leva ett "vanligt" liv med hyrfilmer på lördagkvällen, frukost i soffan när man är trött, få hjälp av föräldrarna när man behöver och kunna göra resor tillsammans allihopa.

Jag blir så berörd av hennes berättelse. Tänker på alla dessa familjer där ute, som sliter så otroligt hårt, utan att vi andra någonsin ser det.

Nu vaknade sonen. Han har krupit upp i mitt knä, lite så där nyvaket gosig. Ska krama honom lite...

Inga kommentarer: