Bye bye bilen

Min sambo krockade igår. Det verkar inte vara någon större fara med honom, men bilen (den lilla, tack gode gud) är i det närmaste mos. Sambon fick skaffa hyrbil och genomförde sin arbetsdag ändå. Han åkte även till sjukhuset och kollade upp den begynnande stelheten i nacken och huvudvärken. De hittade inget, men bra att ha det dokumenterat.

Själv hade jag en av de bästa dagarna någonsin! Solen strålade ju, jag och sonen hade det helt ljuvligt mysigt från 7 på morgonen till 9 på kvällen. Vi var ute i 10 timmar i streck. Var för första gången på Öppna förskolan, gungade i parken, gick promenader, var i vårt lilla centrum och skaffade lite saker, sprang en halvmil, åt både lunch och mellis ute i solen. Och när han sov i nästan tre timmar i streck, så satt jag på min fina fina altan och solade, läste min riktigt bra deckare (Hypnotisören), fikade, gav mig själv pedikyr och kanske slumrade en stund. Jag tvättade även barnvagnen och cykeln, och gladdes åt den nya sandlådan (formad som en sköldpadda) som jag och min granne köpt till våra barn. Jag kände mig lycklig från morgon till kväll.

Dagen innan var det typ tvärtom. Kände mig stressad, gråtig, alla beslut jag fattade blev fel och när en granne kom och var så där äckligt hurtfrisk "Åh, har du tagit en promenad, vad hääääärligt!" så höll jag på att spy. Insåg att jag måste dra ner på tempot. Jag älskar att vara mammaledig och tiden bara försvinner. Han fyller 1 om 1,5 månad, och herregud, snart är det över!! Så jag ska bara ägna mig åt familjerådgivning framöver. Skolan är i det närmaste slut och jag har inga nya utredningar jag måste skriva just nu. Solen är här, och jag ska banne mig skina ikapp med den!

Men nu ska jag iväg för att byta till sommardäck på bilen!