Uppstart

Oj, oj, oj, så var jag igång. Fick tipset att börja blogga av en god vän till mig, som inte förstod varför jag inte gjort det sedan länge. Jag har skrivit dagbok sedan 12-års åldern och är nu inne på min 51:a dagbok (alla står helt synligt i bokhyllan hemma, kan inte tänka mig att packa ner dem). Har inte riktigt fattat grejen med att blogga, men vill göra ett försök, får för mig att jag kommer gilla det.

Idag ska jag åka till USA (New York och Boston) med min sambo, planet lyfter i eftermiddag. Känner mig barnsligt uppspelt, trots att det är min 5:e resa detta år och 4:e gången som jag åker till USA. Men jag får för mig att det är något visst med NY... Får återkomma om jag tycker det om en vecka.

Packningen denna resa kommer innehålla både gravtest och mensskydd, då vi inte vet vilket som kommer behövas än. Vågar man hoppas på att tampongerna ligger orörda när jag kommer hem, eller blir det ännu en månad av blod i trosan och ett "jag orkar inte prata om det" när sambon kommer och vill trösta och kolla hur det är med mig?

Jag kommer på denna blogg försöka skriva om hur det är att längta efter barn, men inte få några. Hur det är att leva med en man som är 17 år äldre. Att leva med en bonusdotter (och därmed en "bonus-ex-fru"). Hur det är att ha en massa utbildning men egentligen inte vilja jobba. Hur det är att aldrig riktigt hitta hem, aldrig riktigt känna att det är bra, trots alla förutsättningar i världen!